Ränteavdrag på bolån 2026 — så funkar 30/21-regeln
Ränteavdraget är svensk bolånepolitiks mest missförstådda regel. Det är inte en rabatt på räntan — det är ett skatteavdrag på kapital underskottet. Så här fungerar det 2026, och vad det faktiskt är värt för dig.
Sammanfattning
- 30 % avdrag på kapitalunderskott upp till 100 000 kr per år.
- 21 % avdrag på den del av underskottet som överstiger 100 000 kr.
- Det är ett skatteavdrag — kräver att du har inkomst att dra av mot.
- Amorteringskravet är separat från skatten, men påverkar din kassaflödeskostnad.
- Verklig månadskostnad = ränta efter avdrag + amortering + drift.
Vad är ränteavdraget egentligen?
När du har räntekostnader på bolån (eller andra privata lån) skapar det ett “underskott i kapital” i din deklaration. Staten ger dig tillbaka en del av det som skatteavdrag:
- 30 % av underskottet upp till 100 000 kr
- 21 % av den del som överstiger 100 000 kr
Avdraget räknas på hela underskottet — alltså räntekostnader minus eventuella kapitalinkomster (utdelningar, räntor på sparkonto, realiserade vinster utanför ISK).
Räkneexempel
Maja och Per har ett bolån på 3 mkr till 3,5 % ränta. Deras totala ränta för året: 105 000 kr. De har inga andra kapitalinkomster.
- Underskott i kapital: 105 000 kr
- Ränteavdrag upp till 100 000: 100 000 × 30 % = 30 000 kr
- Ränteavdrag över 100 000: 5 000 × 21 % = 1 050 kr
- Total skattereduktion: 31 050 kr
Deras netto-räntekostnad efter avdrag blir alltså 105 000 − 31 050 = 73 950 kr/år, eller ca 6 160 kr/månad. Räntan känns alltså runt 2,5 % istället för 3,5 %.
Förutsättning: du måste ha skatt att dra av mot
Ränteavdraget är ett skatteavdrag, inte en skatterabatt som betalas ut i kontanter. Det minskar din skatt på andra inkomster. Har du ingen inkomst finns ingen skatt att dra av mot — då försvinner avdraget.
I praktiken är detta ett problem främst för:
- Personer utan arbetsinkomst (studenter, långtidssjukskrivna)
- Par där en har hela inkomsten och båda står på lånet
Tips: om en person i ett par har hela inkomsten — låt hen ta det mesta av räntekostnaden. Fördelningen kan justeras i deklarationen.
Amorteringskravet — inte skatt, men viktigt
Amorteringen är separat från skatten, men påverkar din faktiska månadskostnad. Kort sammanfattning av reglerna:
- Belåningsgrad över 50 %: minst 1 % amortering per år
- Belåningsgrad över 70 %: minst 2 % amortering per år
- Bolån över 4,5× bruttoårsinkomst: ytterligare 1 procentenhet (“skärpta amorteringskravet”)
Amortering är tekniskt sett inte en kostnad — det är sparande på bostaden. Men likviditeten påverkas lika mycket som av en kostnad, så i månadsbudgeten räknas den som en utgift.
Verklig månadskostnad
När du ska jämföra att bo i bostadsrätt vs. hyresrätt, eller räkna ut vad ett bolån faktiskt kostar per månad:
Månadskostnad = ränta efter avdrag + amortering + avgift/drift
För Maja och Per ovan, med 1 % amortering: räntenetto 6 160 kr + amortering 2 500 kr + avgift 4 000 kr = ca 12 660 kr/månad. Tänk på att amorteringen är “egen kapitalbyggnad” — du får tillbaka den vid försäljning.
Vad påverkar ditt utrymme 2026?
- Bolånetaket: högst 85 % av bostadens marknadsvärde
- KALP-kalkyl: banken testar att du klarar en stresstest-ränta runt 6–7 %
- Skuldkvotstak: många banker sätter internt tak kring 4,5–5 × bruttoårsinkomst
- Amorteringskravet (se ovan)
Räkna ut din faktiska bolånekostnad
Vår bolånekalkylator räknar fram verklig månadskostnad — ränta efter avdrag, amortering och drift — baserat på dina egna siffror och 2026 års skatteregler.
Öppna bolånekalkylatornInnehåll uppdaterat för inkomstår 2026 · Baserat på Skatteverkets och Finansinspektionens publicerade regler · Vägledande — kontrollera alltid mot Skatteverket före beslut.