Pensionsprognos 2026 — så mycket får du i pension

Hur mycket får du egentligen i pension? Svaret beror på tre delar som byggts upp under hela ditt arbetsliv — allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat sparande. Här går vi igenom varje del och hur du gör en realistisk prognos.

Sammanfattning

• Allmän pension: 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst upp till 7,5 IBB efter avgift (motsvarande ca 8,07 IBB före avgift).
• Tjänstepension: 4,5 % under 7,5 IBB och 30 % däröver (ITP1 och SAF-LO — ITP2 fungerar annorlunda).
• Privat sparande är nu huvudsakligen ISK och kapitalförsäkring — avdragsgill pensionssparande togs bort 2016.
• Total pension landar ofta på 50–70 % av slutlönen för en normal karriär.
• Prognoser är osäkra — avkastning, inflation och pensionsålder påverkar kraftigt.

Pelare 1 — Allmän pension

Den allmänna pensionen är statlig och består av inkomstpension och premiepension. Varje år sätts 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst av — 16 % till inkomstpensionen och 2,5 % till premiepensionen.

Men det finns ett tak: den allmänna pensionen räknas bara på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (IBB) efter allmän pensionsavgift (motsvarar ca 8,07 IBB före avgift — runt 650 000 kr/år i 2026 års nivåer). Inkomst över taket ger alltså ingen extra allmän pension.

Praktisk konsekvens: höginkomsttagare får en mindre andel av slutlönen i allmän pension. Det kompenseras delvis av tjänstepensionen, som är utformad för just det.

Pelare 2 — Tjänstepension

Tjänstepensionen är det arbetsgivaren sätter av till din pension via kollektivavtal eller individuellt avtal. Storleken beror på avtalet:

• ITP1 (tjänstemän, födda 1979 eller senare): 4,5 % av lönen upp till 7,5 IBB, 30 % av lönen däröver.
• ITP2 (tjänstemän, födda 1978 eller tidigare): en förmånsbestämd konstruktion — lovar en viss procent av slutlönen (cirka 10 % för normala inkomster, kraftigt ökande över 7,5 IBB).
• SAF-LO (arbetare i privat sektor): 4,5 % upp till 7,5 IBB, 30 % däröver.
• Kommun och stat (AKAP-KL, SAP): andra regler, andra procentsatser.
• Utan kollektivavtal: ofta ingen tjänstepension — vilket är en varningssignal du bör hantera själv via privat sparande.

Tjänstepensionen blir särskilt viktig för höginkomsttagare, eftersom den där kompenserar för att allmän pension är kapad vid 7,5 IBB.

Pelare 3 — Privat sparande

Den tredje pelaren är vad du sparar själv. Sedan avdraget för privat pensionssparande togs bort 2016 sker detta oftast via ISK eller kapitalförsäkring, inte traditionella pensionssparkonton.

Är du egenföretagare utan tjänstepension? Då är privat sparande extra viktigt. Räkna med att behöva sätta av 4,5–10 % av din lön själv för att matcha det en anställd får automatiskt.

Räkneexempel

Erik, 45 år, anställd tjänsteman med 45 000 kr/månad. ITP1-avtal. Planerar att gå i pension vid 67.

• Allmän pension (prognos): ca 18 000 kr/månad i dagens penningvärde
• Tjänstepension (ITP1): ca 6 000 kr/månad
• Totalt: ca 24 000 kr/månad brutto — motsvarar ca 53 % av slutlönen

Vill Erik nå 70 % av slutlönen behöver han spara ca 1 500–2 000 kr/månad privat i ISK från idag. Ju längre han väntar, desto mer krävs per månad — ränta på ränta gör skillnaden stor.

Varför är prognoser osäkra?

Pensionsprognoser bygger på antaganden om:

• Framtida avkastning (typiskt 3–5 % realt)
• Inflation (2 % antagande)
• Löneutveckling (2–3 % reell)
• Pensionsålder (varje år senare = 5–8 % högre pension)
• Livslängd (påverkar månadsbeloppet via delningstalet)

Små ändringar — särskilt i avkastning och pensionsålder — ger stora effekter. Se alltid prognosen som en riktning, inte ett löfte. Uppdatera den vart 2–3 år när förutsättningarna ändras.

Innehåll uppdaterat för inkomstår 2026 · Baserat på Pensionsmyndighetens och Collectums publicerade regler · Vägledande — kontrollera alltid mot Pensionsmyndigheten före beslut.